I Provence så startade druvskörden för två veckor sedan, den startade först i vinodlingarna nära kusten och fortsätter sen längre inåt landet. Som vanligt så har vinåret inneburit en mängd utmaningar, skyfall i maj, sen torka och flera värmeböljor fram till skörden. Mer om detta när skörden är klar.
Resten av posten innehåller nyheter från rosévinets värld samt ytterligare några provade roséviner. Det för Provence så viktiga roséforskningscentrumet ska utökas och nu med egna experimentodlingar, en sammanslutning för ”terroir roséviner” har bildats och vilka dofter/smaker hos roséviner har störst chans att vinna medaljer?
Nya provade roséviner
I posten från juni provades 14 olika Provence roséviner, posten har nu uppdaterats med ytterligare två viner från det svenska Systembolaget. Vinerna är négociantvinet Chavin från den i Hérault i Occitanien (f.d. Languedoc) belägna producenten Pierre Chavin samt varumärkesvinet Cuveé Madame producerat för Contemporary Wines Sweden AB.
Sen finns en egen ny rykande färsk post om Lidls billiga rosévin som säljs under det egna varumärket Saint-Aygade för endast 2,5€!
Centre du Rosé de Provence
En stor bidragande orsak till Provence rosévinets framgångar är det världsunika forskningscentrumet för rosévin som grundade i Vidauban 1999. Deras utvecklingsarbete har gett stora kvalitetsförbättringar genom exempelvis processförbättringar som skörd på natten, kort pressning av druvorna, lågtemperatursedimentering, användning av jäst och kontrollerad lågtemperaturjäsning vilka alla resulterat i dagens ljusa men aromatiska provensalska rosévinstyp.
Forskningscentrumet har under alla dessa år framgångsrikt letts av Gilles Masson men han meddelade i juni att han avgår för att istället fokusera på sin vingård i Brue-Auriac i Var och dessutom startar han ett vinkonsultföretag verksamt både i Frankrike och utomlands. På frågan om det han är mest stolt över svarar han ”Att framgångsrikt kombinera vetenskaplig noggrannhet med rosévinets originalitet”.
Det har under fem-sex år diskuterats att bygga ett nytt utökat forskningscentrum och det verkar nu som om allt är klart för att börja med detta. I satsningen sammanförs dagens rosécentrum med lantbrukskammaren i Var och byggnationen i Vidauban beräknas starta i slutet av 2025 och invigas 2028.Centrumet kommer att omfatta en experimentell vingård på 5000 m², en vinkällare, ett laboratorium en stor möteslokal och en mottagningslokal. Förutom forskning om rosévin ska kunskapsöverföring till vinodlarna ingå i verksamheten.
Källa: Vitisphere
Är rosévinet ett terroir vin?
Detta är en omtvistad fråga där några hävdar att rosévinet är ett teknologiskt vin som skapas i vinkällaren och passar bäst vid poolen, mer seriösa vinmakare hävdar att det är ett terroirvin, dvs ett vin som bland annat återspeglar terroiren på platsen där det odlas.
För fyra år sedan skapade 20 franska vinproducenter föreningen ” Association Internationale des Rosés de Terroirs (AIRT)” med målet att supporta och accelerera igenkännandet av terroir roséviner. Föreningen har utökats och omfattar nu 50 vinmakare i Frankrike, Italien, Grekland och Libanon och ordförande är ingen mindre än Philippe Guigal.
Ett terroir vin ska inte följa modets nycker utan det ska genom sin färg och smak berätta om sitt ursprung och om vinmakaren som ofta är unik, och de ska också kunna paras bra med måltider. Slutligen ska vinerna kunna lagras och på så vis, likt vita och röda viner, få en ökad komplexitet.
Föreningen har därför skapat världens första vinkällare avsedd enbart för lagring av terroir roséviner, från 2024 lagrar varje medlem några flaskor av varje årgång och utvecklingen av dessa viner kommer att följas av föreningen.
Med lagring kan ett rosévin utveckla tertiära aromer som empyreumatiska (brända, rökiga eller tjärliknande toner), torkade och kanderade frukter, torkade blommor, rostade toner, karamell, kryddor, honung och med en silkeslen munkänsla och en lätt tanninrik kropp.
Producenter i Provence som deltar just nu är:
Bandol: Château de Pibarnon, Château Pradeux, La Bastide Blanche, Domaine Maubernard, Domaine La Suffrène, Domaine de Terrebrune, Domaine de la Tour du Bon
Côtes de Provence: Château Barbanau, Clos Cibonne, Domaine Gavoty, Le Grand Cros, Château de Roquefort
Côtes de Provence Fréjus: Château Paquette
Côtes de Provence Saint-Victoire: Mas de Cadenet, Château Gassier
Källa: Vitisphere, rosesdeterroirs.com
Medaljer – Rosévinsmode
Visste ni att det har gått mode i hur ett provensalskt rosévin ska smaka för att vinna medaljer i de olika vintävlingar som finns i Frankrike och där vinnarna sen stoltserar med en medalj påklistrad på flaskan?
Tidigare har de mycket typiska “grapefrukt” rosévinerna skördat medaljer men så är det inte längre, nu ska det inte längre vara så kallade tiol-dominerade toner utan en blandning av tiol-cuveér och amyl-cuveér, självklart eller hur?!? Allt enligt en utredning utförd inom Centre du Rosé de Provence i Vidauban och refererad av Vitisphere.
Utan att vara tillräckligt kunnig inom kemi så försöker jag ge mig på en enkel förklaring:
- Tioler även kallad merkaptaner. ”Flyktiga” tioler är en specifik klass av svavelhaltiga föreningar som finns i vin i mycket låga koncentrationer. Koncentrationen och tiolens typ, och därmed dess arom, påverkas av en rad faktorer under vinodlingen och vinframställningen, där en kan var vilken jäst som används vid jäsningen då jästen kan konvertera en tiol typ till en annan.
En känd tiolarom i vin är beskrivningen ”kattkiss på krusbärsbuske” för Sauvignon blanc från Nya Zeeland som fås vid höga koncentrationer av tiolen 4MMP.
För roséviner kan tiolen 3MH vara av intresse då den ger citrusaromer (lime, grapefrukt, apelsin) samt A3MH som ger aromer av passionsfrukt, guava och krusbär och det är framförallt grapefruktaromen som hittills varit mycket populär för roséviner. - Amylföreningar (fr. amylique) Föreningar, estrar, som bildas vid jäsningen och som ger olika fruktiga toner till vinet och som ofta dominerar i det unga vinet men som försvinner med tiden.
Aromer som kan fås vid lägre jäsningstemperatur, ner mot 10 grader, är ananas, melon, päron och banan. Just banantonen var tidigare vanlig i Beaujolais Nouveau då den speciella primörjästen 71B användes, vid högre halter av föreningen fås istället toner av engelsk konfekt. En annan amylförening kan istället ge dofter som nagellack, som då är en vindefekt.
Så enligt forskningsrapporten ska nu inte längre de vinnande Provence rosévinerna vara tiol-dominerade med mycket grapefrukt utan de ska vara en blandning av tiol-cuveér och amyl-cuveér, i ungefärlig proportion 40/60. Enligt rapporten fås då aromer av röda och tropiska frukter, som ananas och passionsfrukt, och som även är mer matvänlig. Eftersom amylföreningarna minskar med tiden så tas hänsyn till detta vid blandningen så att amylcuvéerna överdoseras något för att hitta en balans med tiolerna över tid.
Om man beaktar ovanstående artikel om terroirviner som kan lagras med ökad komplexitet så kan man ju undra om vinerna enligt ”receptet” här hör till kategorien terroirviner eller om de snarare hör till kategorien teknologiska viner, dvs som skapas i vinkällaren!
Källa: Vitisphere, https://winemakersresearchexchange.com/learn/varietal-thiols-in-wine-interventions-in-the-vineyard-and-winery, https://lesvignoblesedonis.com/fr/lexique-amylique
Du har väl tecknat dig för Nyhetsbrevet så att du får nyheter från Provence vinvärld samt även andra intressanta vinnyheter? Har du redan gjort det så tipsa dina vinintresserade vänner!
Provenceexperten Göran Boman, Författare till böckerna ”Provence – Vita, röda och även roséviner” och ”The Wines of Provence – Tricolour”. Köpes enklast genom att maila mig: provencebok@gmboman.se
